Min room

Det värsta med att vara handikappad och ha förskräckligt ont i foten konstant är inte smärtan i sig, eller att jag inte får träna. Detta handikapp gör att jag inte kan städa. Jag tycker att det börjar bli äckligt i mitt rum, och jag har dessutom en massa att tvätta.

Jag kan inte jobba för den delen heller, och jag behöver fylla på med mer pengar inför die Sommer. Jag som var taggad inför maj månads arbete, men icke. Istället kan jag ju sova ut varje dag, vilket hittills hjälpt min förkylning radikalt. Klart att det är skönt att sova länge, vakna i mitt ljusa (men stökiga) rum och slå på en CD. Fast rätt så många gånger nu har jag blivit väckt av mina småsystrar som undrar om de kan låna något, i form av ett klädesplagg eller diverse accesoar. De kan absolut inte fråga dagen innan liksom. 8-P Jag blir väckt, svarar ja på deras fråga, behöver ibland resa på mig för att peka ut den, och därefter ligga och lida av smärtan i foten jag återigen känner, men jag har förhållandevis lätt att somna om (särskilt om väckningen sker mellan sju och åtta och jag somnat vid tolv).

Nu skall det ätas frukost på min altan. Lär bli kanelmüsli, sån där knaprig, med äppelbitar. Smakar som äppelpaj, basically, fast med fil. Lee kommer hit strax, vi skall avsluta American History X, från gårdagen.