Sinkning av tid

Det finns fruktansvärt många små tankar jag vill berätta att jag tänkt på, men jag tar inte för mig när det finns tid. Jag väljer att skriva om något annat, eller göra något för mycket av någon annan syssla. Ett praktfullt exempel är allt vad bilddagboken heter. Att jag vet varför är ingen bortförklaring, och det som skall poängteras är att jag prioriterar detta nöje framför andra viktigare saker, saker som påverkar hur jag mår. Det jag syftar på är omgivningen i mitt rum. För inte längesedan var det ordning där efter en dags arbete, men varför jag gjorde det var för att jag kunde bre ut andra föremål över golvet, för att gå igenom detta och rensa och sortera.

En ständig fråga är varför jag aldrig kan använda tiden på rätt sätt. Jag minns inte när jag gjorde det senast i någon längre period. Att jag struntar i att motionera en dag för att istället se på film gör inte att antalet filmer jag har för avsikt att se minskar. Det kan verka så, men listan görs ju bara längre i en cinemasts värld. Det samma gäller bilddagboken. Väljer jag att ladda upp gammalt trams (om du undrar varför får du skriva ett frågeformulär) istället för att städa innebär inte det att jag blir klar snabbare. Dagarna går, och jag kan inte låta bli att ta bilder varje dag, och förstås måste jag ju lägga upp allt.

Det är dumt. Man kan längta till en veckas ledighet från skolan, ja, för att avsätta tiden till att sysselsätta sig med detta "viktiga", men när den väl kommer vill jag hellre passa på att tjäna kosing, och vips är jag hemma två timmar om dygnet, känns det som.

Men jag skall vara glad över att jag har ett jobb där jag kan tjäna pengar, att jag har vänner som vill spendera deras tid med just mig, att jag har en hel kropp som kan röra på mig hur jag vill, och att jag har sunt förnuft nog att inte tro på att det skulle vara för egen vinning att strunta i dessa saker.