Efter en förrmiddagssysselsättning åkte jag till en TV i en annan del av Täby för att titta på fem-timmarsversionen av Fanny och Alexander. Bra bra bra. Kändes bra.
En halvtimme efter filmens slut åkte jag till en annan bortre del av Täby, nämnligen där min mamma bor. Med mig hade jag Johan, Wow-Micke, Törnros, KTH-mannen och Tönth. Där satt vi sju pers i mammas vardagsrum och spelade TP (samma utgåva som på julafton). Tönth och jag var i samma lag och knep den första tårtbiten, men efter det hände det inte mycket. De två andra lagen gick det mycket bättre för och jag var arg och slog Tönth på benet ganska många gånger. Bra att hon är en av de närmsta vänner, för annars hade jag inte kunnat göra det så där mycket (och inte hårt va?)
Fram emot slutet kom vi ikapp som satan i gatan, och i sista spurten saknade alla endast en tårtbit. Vi kom tvåa. Fan vad roligt det är med spel. Allt ballar ur mer eller mindre och jag blir helt galen, men jag behöver det.
Synd att John, Haddde, Thönt och Mitskit inte orkade/kunde komma.
Orsaker: John ville inte komma utan Haddde, Haddde hade somnat, Thön firade en kompis födelsedag, Mitskit lärde sig hur man tankade hem filer.
Två helt vansinnigt älskvärda citat:
John: Vill du dansa med mig och Haddde? Jag vet att det blir mer kul då.
Haddde: Jag tänkte liksom "men vi ringer Kaiser såklart, för då blir ju alla GLADA, tänkte jag. Men John hann före, men jag sade ju "kram" så jag vann ju igen. Yes!"
Är glad att min mamma lätt kan sällskapa med mina vänner. Alla föräldrar kan ju inte sånt.
Tönths mamma skjutsade från centrum hem och jag stupade i säng, för klockan var nästan två.
måndag, december 29, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
"och inte hårt va".. jag tänker.... äppelkaka. Torriz!
TP var ju sjukt kul :D
gör gärna om det ^^^
kramar
Skicka en kommentar