Guldgalan'09

Världens roligaste gala!
KTH-mannen gled förbi och kollade tillsammans med mig. Jag spelade in, och jag insåg att det var på ettan, vilket blev score för min del eftersom jag inte behövde resa mig ur soffan (det var verkligen en kväll jag inte kände för att resa mig upp hela tiden för att fibbla med min old school vhs - jag tycker mycket mycket mycket mycket om vhs. spelar hellre in där än på dvd).

Var skall jag börja...... Det var Scandinavium. Ett givet kort var att Håkan inledde galan med en liveakt. Men det lt knäppt bitvis, då han hade lagt in en kör där. Framförde dum-dum-grym låt, men det har blivit väldigt mycket av den, då det är den som spelas vaje gång på varje gala när man ser att han är en av de nominerade. Hehe. Men den är värd alla mina pussar. Törnros är söt som säger att låten säkert handlar om mig. Fast så där känner man alltid. Det känns som att sångaren sjunger till mig och ingen annan. Att han någon gång läst mina tankar och tröstar mig.

Håkan vann två priser. ÅRETS ARTIST - också så givet, och troligen är det för att det är Göteborg. Man röstar för att han skall vinna på den plats han förtjänar att vinna på. Typ kanske. Han vann även det sista priset för kvällen, och det snyggaste: GULDMICKEN. Hela bandet kliver upp på "scen"* och Håkan står inte och pratar ut till publiken vilka han tackar. Han vänder sig mot bandet och tackade dem allihop, och jag kunde höra hur kärleksfull han var. Satt i min soffa och blev rörd. Saknar visserligen Timo i bandet (klev ur 2005), men det må va hänt.

*scen - ajoo. Det var populärt att filma uppifrån på den här galan. Hur såg det ut uppifrån liksom. En liten plattform där det stod P3 upplyst väldigt stort. Jag kunde inte sluta tro att det stod BD där, för det var väldigt likt med svart ruda och vit text, och tänk Göteborg liksom. Publiken satt i små kvadrater här och där på golvet - som också var upplyst, och överallt på golvet fanns massa pilar, alla ledde till P3-golvytan. Det var så jävla roligt. Både jag och Jonas skrattade åt det där. "Gå hit så kommer du till loggan. Det GÅR inte att gå vilse!"

Något mer som var lite dumt var det här med att bidproducenten hade komit på att det är kul att låta fotograferna leka med skärpan. På varje framträdande filmades väldigt mycket i oskärpa, som relativt sakta övergick till skärpa. I vissa fall är det snyggt, men det var hela tiden, vilket är alldeles för ofta. Det kändes ironiskt.

Det var ju hejdlöst kul att se hur mycket de passade på att skämta till allt:
Hur många tittar på galan?
På TV är det 9 miljoner potentiella tittare.
På radio är det 9 miljoner potentiella tittare.
Inne på Scandinavium är det 4000 pers.
Då lägger vi ihop det: 18 004 000 tittar alltså på programmet.
HAHAHA, galan gjorde mig så glad.
Lägg då till att de filmade Hockis hela tiden. =)=)

De räknade vidare på tittarna. Hur många Kent tittar på galan just nu? Hur många är de i bandet Kent: 4. Då delar vi 18 004 000 med 4:
..............
En himlans massa Kent.
HAHAHAHA.. kan ju inte säga att jag slutade skratta.

En av prisutdelarna snackade om att Göteborg är en väldigt dansig stad, och att det berodde på att någon i början av millenieskiftet skulle ge ut en som skulle komma att bli en av Sveriges mest sålda plattor, och den skulle heta Dans Dans Dans, men i sista stunden döpte sångaren om den. Lite sprall fick jag i kroppen där, eftersom jag visste att det var Hockis det rörde sig om. Då gick de än en gång fram och filmade Håkan, frågade varför.
"...Jag tyckte inte att den skulle heta Håkan Hellström.... Det låter som en back i fotboll..."
Det var självklart kul.

Absolut allra bäst var det när Lykke Lis manager klev fram för att ta emot hennes pris ÅRETS NYKOMLING. Han tog fram en lapp för att läsa ett tacktal hon skrivit. Det hysteriskt pinsamma i det är att han läser ett tacktal hon skrivit ifall hon skulle ha vunnit ÅRETS POP (ett pris som redan var utdelat). Älska också att de filmar massa skrattande personer i publiken.

Galans plus: In Flames vann ÅRETS ROCK/METAL
Galans minus: Kent uppträdde inte, och de borde ha vunnit liveakten.

Jonas KTH Sundberg är en väldigt bra TV-kompis (nej ,vi gör även annat än att titta på TV). Jag kommer lätt till tals, och det är skoj att driv aom saker. På vartenda kända band ba: Vem är du. Har jag sett dig förr? Troligen på pizzerian runt hörnet, de äter däribland. Därför är de bekanta. Kan de sjunga också, jaha.
:D

Förresten, galans jättemestklockrenaste:
Ett extranummer framförda av några grabbar som kallar sig Circus *** och hade episka instrument och galna dräkter. Sångaren där kände Jonas igen. Han säger "ÄR inte det där mannen från den regniga dagen i Kungsan?" Jofan, visst var det han!! Fan vad random att han dyker upp på Guldgalan. Trodde aldrig att jag skulle få ta del av honom igen. Skall höra med Henke om han också kände igen honom.

Mest nostalgi skänker jag till det sista framträdandet ,till Maskinens dansares tröjor; Wu-Tang-logotypen fast upp-och-ned. Jag ville bara hoppa omkring, ringa lite niggas, kolla på gamla matsalsklipp från tredje ring.

Jag skall lätt ha kvar den här inspelningen av galan, ty det är en komedi jag kan få lust att se i fortsättningen!