Lördagens sovschema och så

Vaknar 03:42.
Somnar 04:42.
Vaknar 09:45.
Somnar 10:05.
Vaknar 11:45.
Somnar 14:10.
Vaknar 15:25.

Det sista vaknandet var av en Jackie som ringde och sade att hon ville bjuda mig på bio ikväll. Självklart men gärna en annan dag, det är ok. Vi kan fira att jag är frisk och vågar gå ut ur mitt hus. Yeah!

Annars då? Jo, från dess att jag var vaken låg jag ju BARA i sängen. Det var meningslöst att se på film, se på TV, sitta vid datorn, rita, läsa, lägga pussel, lösa korsord, eller andra lugna saker man kan ta sig för på egen hand när man är sjuk. Olyckligtvis var jag på toppen av min förkylning igår, d.v.s. då ögonen rann konstant. Därför var det enda jag gjorde att ligga i sängen och blunda. Torka av mitt ansikte emellanåt. Inget näslbod än, men jag väntade in det. Näsan rann flytande genomskinligt snor, vilekt betydde att jag var långt ifrån frisk. Hostan hade slutat göra ont, men jag hostade så kraftigt att jag gjorde en snabb situp i sängen, därefter dunsade jag ned.

Mina syskon är rara.
Gabriel öppnar dörren. "Hur mår du?" säger han inte, men jag ser på honom att det är det han vill veta. Han blir tyst, munnen är öppen, han tittar på mitt sjukstökiga rum*, sedan på mig som såg så risig ut som det bara går** och sade "Läget då?" på ett sätt som gör Gabriel lite mer personlig.

Viola kom in vid ett-tiden på natten och spelade lite gitarr för mig i några minuter. Det var spektakulärt oväntat och min uppskattning kunde ha fått mig att spricka. Kan inte fler bara... komma hem till mig och spela på sina instrument? Ta hit en hel orkester liksom. ;;

Julia senare under dagen piffade upp mina kuddar riktigt rejält så att jag kunde ligga med huvudet högt - precis som man skall när man är förkyld. Hon hällde även upp lite cola åt mig och ställde glaset nära mig så att jag bara behövde röra armen för att grabba tag i det. Hon passade på att ta lite bilder på mig. De blev förmodligen spännande.

*gosedjuren som har stammisplats i sängen kunde inte vara där när jag blev tvungen att ligga på särskilda sätt, därmed var de otrsukturerat utplacerade på golvytan. Den övre madrassen var som vanligt jobbg, men jag har aldrig varit med om den så här jobbig. Bara efter en natt (mellan torsdag och fredag) hade den glidit ned så mycket på golvet att den bara var kvar på sängen där man hade huvudet. Jag släppte några tre-sekunders fisar i basstämma på det, och sedan slängde jag ned den på govlet. Däremot var det inte förrän på lördagen som jag hade orken att göra detta, så jag sov väldigt obekvämt mellan fredag och lördag. Synd. Han fick även se andra omgångens snorpapper som var en överfylld bunke. I min vänstra näsborre hade jag stoppat in toapapper så att det kunde suga upp massa snor, vilket var en stark bidragande orsak till att jag såg dum-dum-sjuk ut.

**I min vänstra näsborre hade jag stoppat in toapapper så att det kunde suga upp massa snor, vilket var en stark bidragande orsak till att jag såg dum-dum-sjuk ut. Innan jag satte dit papperet har jag tagit bild för att minnas min underkaststid (I always do), och jag är inte feg för att visa hur ful jag är.

Jag fall i sömn mellan tolv och ett, kan jag tro. 22:40 släckte jag äntligen, efter en timmes prat med Johan. Han hade haft en jobbig dag, värre än den förra, men mådde bättre framåt kvällen, det gjorde mig glad.

Läsning av Lasermannen trodde jag inte att jag skulle få gjort idag eftersom ögonen bara rann, men jag lyckades sluka 20 sidor. Det trodde jag verkligen inte.