Ja, jag är så förbaskat nere och sur dag ut och dag in, och det under några veckors tid. Allt har gjort mig så trött, trött på alla sätt. Rent ytligt är det en del dumma saker jag tänker som inte slutar gnaga på mig ens i skolan (funderar faktiskt på om jag skall ta och snacka med någon om det nu), men jag vet vad det hela bottnar i. Frusen bajskorv (tänkte säga det istället för jävla cp, ville pröva hur det kändes).
Iaf, radioarbetet är över, och det har tagit en månad. Under denna månad har jag inte tränat något, och de som har hajat det rejält har hajat det på följande sätt: Jag blir rastlös och tar ut energin på fel sätt, jag får stor ångest och tror att jag lägger på mig asmycket fett - lägg till min FETTFOBI på det också. Dessutom känner jag inte att jag gör det jag vill. Radio är grymt kul, men jag saknar min upptagna strukturerade vardag.
Jag vill träna, jobba, träna, köra, jobba, köra, träna+bilddagbok och sånt och sen kanske sova sex istället för tre timmar på helgnätterna. Hellre det än att slita mitt hår på den långa resan hem från skolan varje dag.
Första veckan var det ju saltincidenten som höll mig borta. Andra veckan var det ju fältjobb på helt fel tidpunkt. Fältjobb förgäves, finns ju inga ute i kylan att intervjua till radion....
Tredje veckan tänkte jag att det äntligen var dags och hade ett ljus i livet: Jag skall få dra och simma. Kanske med massa kompisar till och med. EEEEHE, NEJ. Jag är inte en sån som är bitter över att jag är fertil - det är ju användbart sen, men det är inte ok när den så kallade könsläckan kommer på jättefel tillfälle.
Därför vill jag ha mitt sportlov NUUU.
Jag vill jobba 9-10 timmar varje dag, varje kväll träna tills jag stupar... och vara med min nära vän Tönth och skratta ihjäl mig den 24:e när vi sitter och äter semlour nånstans och har med oss hennes nya dator och gör datorsysselsättningar som får en att skratta helt enkelt.
Solen vinder. Solen blåser.
Kan man säga.
Sen skall ni se. Efter sportlovet är jag energipaketet igen.
PS. (mest sagt till Haddde eftersom han skulle vara min tillfälliga guy next door): Jag skall inte bo i Näsbydal över lovet, det ser mörkt ut på den fronten. Men jag kan hälsa på! För jag vill hänga med dig också som sagt.
PS. (igen): Jag skall Käsefasta. Jag måste avstå från filmklipp, bilder, fotografier, ljudfiler.... m.m.o.s.v. under lovet, för annars läntar jag väl tillbaka till skolan.
A, som om det skulle kunna hända. Jag kommer öppna plånboken och se ett svartvitt passfoto le mot mig, och då får jag tröstklä mig i turban och dricka åsadoserat kaffe.
fredag, februari 13, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar