Yep yep. Jag kände mig svag. Under lördagen åt jag ingenting och satt bara inne på rummet, stirrade på en och samma sak hela tiden. Tills jag till sist fick ett sms: Glöm inte bort mig :-(
Jag bjöd över honom på filmer och en natt i min säng med tårta till frukost.
Jag älskar att han var där i mitt rum för första gången och gör exakt vad alla andra gör, och säger det alla andra säger om mig; går och tittar på varenda pryl i rummet, är fascinerad och säger till sist i det mest imponerande tonfallet "Det måste finnas en historia bakom varenda pryl här!"
och håller sedan med i konstaterandet att jag är som en runsten - en massa historia som folk kan titta på utan att förstå vad det handlar om.
Söndagen var lite lik lördagen, fast utan baksmälla på kvällen och lite lite mer mat. Klev ut ur rummet. Utanför huset i tio minuter. Fast det svaga beror ju inte på något illa. Helgen innehöll massa jag behövde, så det är inget snack om att den inte var bra. Dessvärre tänker jag vänta med att skriva vad jag har tagit mig till, för ikväll tänkte jag lägga mig innan tolv.
Tack till Kent som ringde för att bland annat påminna mig om att ta med svarta sopsäckar.
Imorrn kommer det gå vilt till.
söndag, februari 15, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar