Solen vinde, solen blåste och solen sken, och jag får väl säga som alla andra att humöret blev extra mycket på topp av det. Förmiddagen har jag ju reda rapporterat, men kan dra lite kort om fortsättningen el. dagen i helhet (kanske skriver för min egen skull mest).
Kändes asballt att bara dra till skolan med en mapp, komma dit och göra två saker. Jag ba did mah thing, som Ia hade sagt. Åzi gav mig ett fotojåb - jag behöver bilder från event, mest på konserter. Ohja, efter hela höstterminens festival- och konsertsnack vet hon att hon frågar rätt person.
Kent och jag fortsatte att rita flaggor i RAN. Jag åt Jakans största skivade macka någonsin. Under hela lunchen pratades det frukter, grönsaker och rotfrukter. Jag tänkte på förra Hultsfred. Skall kanske lyssna på vår "Äta Rotfrukt". Alla vill vara vårt camp - rotfruktsodlingen. Åh vad jag skall förklara för alla som inte var där hur även svensk lyrik kan låta som något annat. En annan dag.
Efter skolan åkte jag direkt till Arninge och väntade på min försenade familj. Att de skulle vara försenade visste jag ju, men det var inte ok att det var så länge så att jag började bli småsur på att jag faktiskt hade kunnat gå av vid min station, gå hem, äta något, och sedan åka dit med dem i bilen. Bra att man hade Kent i luren iallafall. Elektroniskt sällskap som får en att stå ut.
Känns ju dumt att övningsköra till körskolan, men ett faktum är ett faktum. Körlektionen for ju dit Pepp-ARN växer. Det gick så märkbart sämre än sist (fast då gick det ju å andra sidan felfritt), men det slutade med att min högra hand skrek åt mig som fan och började överdriva allting. Vafan är det med dig?! är inte det mest pedagogiska att säga. Jag svarade att jag hade berättat vad som var fel, varför jag var disträ. Men vadå, är du hungrig eller?
OJDÅ. Värst vad han skall vara min pappa upp i dagen, lyssnar inte ett skit på vad man säger, inte ens när man hostar upp allvarlig information. Här har man under resan till skolan suttit i en buss som nästan välte, och det som kryddade till det extra mycket var att jag precis hade lagt på luren med Frössman - jag och Mitra har snackat mycket om tanken att man snackar med någon när båda är på väg till skolan - och så plötsligt får man inget svar längre. Ständig sms-kontakt som avbryts. Telefonsamtalet avbryts. Din vän du pratade med en halvtimme tidigare dyker plötsligt inte upp i skolan.
Tänk om.
torsdag, mars 19, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar