Ett gömställe

En brännboll skulle gårdagen bestå av. En väldigt lame så kallad plan hade satts ut på guppig mark med högt gräs. Jag kan inte förstå att de hade tänkt att vi skulle lira där, om det ens var genomtänkt överhuvudtaget. Vi vann dessutom på walk-over.

En final skulle spelas efter städning och lunch, men då hade det helt plötsligt blivit dragkamp det handlade om, och det inne i gympasalen. Majoriteten i klassen som först försökte värva folk till walk-over stod där nu redo att kämpa, men minoriteten (visade sig vara åtta mot sex) tänkte inte slösa energi på det där, "och jag måste säga, jag är en av dem". Varför anstränga mig för några som inte ens anstränger sig med ens ett hej om dagarna?

Käse Howdie hänger i Frössmans rum och tittar på Mitrebarnets bilder från helgens Gotland, min svart-/silvriga pärm från Jackie bläddrade vi igenom, och efter det går vi till centrum för att införskaffa matsäck inför morgondagens utflykt. Vi hittar även en tårta nedsatt med 60 spänn, med räkor, ägg och dill.

Strax innan vi skall äta upp den här tårtan leker vi i gympasalen. Det börjar med att Kent drar runt mig på en hög rullvagn (ämnad för projektorer) tillsammans med en röd väldigt smal bordsduk. Vi kör lite popexpressen-style vilket var bra för själen - och gav förstås näring åt håret. Senare sitter Kent och Mitra på varsin våning på rullvagnen, och jag snurrar runt med dem omkring i salen. Det slutar med att vi har bundit varsitt långt rep på varsin sida om vagnen, Mitra sitter på nedre våningen och har den röda duken över sig, Kent och jag har klättrat upp på varsin vägg och drar henne till oss. Vårdnadstvist heter det på svenska.

Härnäst ballar det ur på riktigt, men på rätt sätt. Vi smyger oss på kocken Tja och hans band som repar inne i aulan. Vi filmar dem, Vaktis vaktar, och vi fick springa och gömma oss hela tiden, ni hajar hela den biten. Vi har ju förövrigt också byggt en koja/hydda/borg/bunker/skyddsrum av diverse föremål i en gympasal, som pingisbord, två höga bandymål, yogalatesmattor, m.m. Inte fel.

Vi springer in dit och gömmer oss för varenda levande varelse som kan tänkas passera gympasalen. Vi är judar och sitter tätt tätt, helt tysta. Städarna med sina dammsugare är tyskarna. Anders "Eklund" Ekholm/Vaktis är Hitler själv. Stört kul var det här, fast utan massa flabb. Vi gick in för det allihop.

När lugnet lagt sig och lamporna automatiskt släckts tittar vi på Yrrol inne i kojan, äter vår tårta och äter sista påsen med IKEA-chips. Kent kommer med förslaget att vi skall sova inne i kojan istället för i Avgrunden/Radiostugan, och det fullföljer vi förstås. Frössman är med.

Det där var min sista natt i den här fruktansvärda skolan. Jag har varit på alla tak i skolan också. Känner mig färdig, och firar med att åka i charterbussar med skolan till Mariefred för en heldag där.