"Grabbarna Boys"

Vet inte varför, men en lärare i högstadiet hävde ur sig det där en gång. EN gång. :):)

Jag läste för ett tag sedan en krönika i metro, och några veckor efter det en slags fortsättning. Den handlar om en tjej som är avundsjuk på killars gemenskap/vänskap. Hon drog exempel som att de dunkar varandra i axeln med innebörden ”du och jag mot världen trots att du är en idiot ibland” och att tjejer går och gnäller över det någon kompis gjort, och gärna förmedlar detta till någon annan irrelevant. Fan tjejen, jag förstår verkligen vad du menar. Det där har varit vardagsmat för mig. Jag har fått höra att jag är avundad (kan man uttrycka sig så?) för att jag har detta umgänge med männen/grabbarna grus/whatev o.s.v. Det är ju inte allt heller. Något annat på listan av saker jag fått höra är det här med att jag helt öppet kan snacka om att jag är bajsnödig, diskutera på vilket sätt jag är bajsnödig, hur jag vill att det skall kännas när jag lättar på trycket. För att inte tala om att jag många kvällar spenderat i en soffa och bara fjärtat tillsammans med andra och ordagrant samtalat om vilken gemenskaplig stämning som framkallas när man inte behöver säga något om det, utan man vet att det är någon, och att det snart är man själv som lägger av nåt, och hur spänningen skapas då man inte vet vem som är först ut, och inte vet vad för en man själv lämnar ut till förfogande. ”det är bara män som gör/säger/känner sånt där” säger tjejpolare och skrattar lite. Det bästa är att jag fått höra av båda kön att jag är en intressant person av bland annat denna anledning. ”Du är den bästa tjej jag vet. Du… tar upp saker jag funderar på om jag skall säga när det finns tjejer i närheten”, ”du är mer man än många av oss andra”. Klart jag gillar att höra detta. Har till och med fått bekräftat att jag får mina närmsta vänner att ifrågasätta sin sexualitet. Jag ler lite. Och dör lite. Och lever samtidigt. Vi har ju aldrig tråkigt i alla fall.

Nej, jag umgås inte så här med andra. Man är ju olika i olika ”kretsar”, det vet väl alla. Det har i många år sagts något i stil med att jag umgås med killar hellre, för att glänsa över tjejerna. GODE GUD. Om det är något som skulle vara det dummaste jag hört är det detta. Liksom med alla kompisar som håller av mig är jag tacksam för att de accepterar alla mina olika beteenden och att de inte slutar säga hur rolig jag är. Och dessa som jag gör dessa kroppsliga saker med är jag så… belåten över att ha hamnat ihop med. Människor som slår mig i ryggen när jag gör något bra, som kan säga till mig med en gång öga mot öga att jag är dum och orealistisk utan att vänta och diskutera med andra om saken, som sade att jag var lika äcklig som de önskar att någon i deras närhet inte skämdes för att vara.

”Du får andra att dricka ditt kiss, du smetar in dig i bajs och häller kiss över dig, folk accepterar att du går in på killtoaletten, du låter randoms mobilfota din röv, du går på strippklubbar med mig, du gillar inte att du är tjej, du har pruttävlingar, du vinner raptävlingar, förstår inte tjejer, dricker öl ur skor. Och så kan du fan slå ned biffar. Du vet att det finns de som är rädda för dig va? Du har fan en pung, och det har jag sagt till alla. Jag älskar dig!” Den meningen suger jag länge på.

Sen har vi ju Ludde. När han första gången (helt oförberett på en bussterminal) träffade mig och jag presenterade mig som Kaiser ändrades hela hans värld. Han hade det senaste året trott att den där Kaiser som hans kompis Haddde sagt så mycket om var en kille. Den natten sov Ludde hos mig. Hade varit med honom i en halvtimme. =) Det var det mest festliga den våren.